Funderingar!
Så nu funderar jag starkt på att utbilda mig till ridlärare. Det är ju ändå en dröm att få hålla på med hästar som sitt yrke i stället för som hobby. Men jag har alltid vart den som tycker att drömmar är för svåra att uppnå, istället borde man satsa på ett säkert kort (lärare) så man kan försörja sin familj och bla bla bla.
Jag har alltid velat bli ridlärare men tänkt "de tjänar man inga pengar på". Men är pengar verkligen allt? Hmm...
Jag känner mig inte tillräckligt bra för att bli ridlärare. Man måste ha meriter som dressyr LB och hopp 1,10, och visst, det klarar jag väl men jag har inga bevis på de (typ tävlingar)... Sen måste man ha en häst som är såpass utbildad också, och det har jag inte...! Man måste ha hästskötarexamen, vilket jag i så fall måste skaffa mig först.
Så frågan är, ska man satsa på det man VERKLIGEN vill hålla på med eller ta ett säkert kort? Säkra kort har alltid vart min grej eftersom jag "aldrig lyckats" med något känns de som, men för en gångs skull vore de skönt att göra de, att lyckas...
Har så svårt att se saker från den ljusa sidan. Men visst kan jag satsa på ridningen fram tills hösten, skaffa mig ett halvblod på foder så jag kan komma in i ridningen ordentligt igen och höja mina meriter, gå en kurs och fixa den de där jäkla hästskötarprovet, skaffa mig skulder från csn och tillslut bli ridlärare. Det är inte kunskapen det är fel på, det är självförtroendet. Men det känns ändå mer motiverande att bli något jag brinner för och redan har 15 års erfarenhet av än att lägga 4 år på något som jag aldrig gjort förut bara för att tjäna pengar.
Visst, om det skiter sig med ridningen kan jag ju bli lärere sen! Om jag bara kunde va lite mer POSITIV så skulle inte detta va ett svårt val!
Själv är jag nog motsatsen, jag drömmer, folk försöker plocka ner mig på jorden.
För några år sedan sa jag att jag ville åka på praktik i ett stall utomlands, fick höra att sånt var väldigt dyrt och så, men jag bestämde mig och tog mig iväg.
Förra året sa jag att "Jag ska åka till Grekland och Jobba!" då fick jag svaret av alla att jaja vi får väl se, du kommer väl hem om två veckor. Då börjar det brinna i mig och jag bara måste bevisa folk hur fel dom har.
Nu har jag bestämt mig för att plugga i Australien, och får hela tiden kommentarer om att jjag ska sluta drömma. Men jag vet att jag kan så det är bara att hoppa på tåget när man får chansen.
Följ dina drömmar och ditt hjärta, våga misslyckas, för om du bara kör på säkra kort hela livet kommer du ångra dig nått så fruktansvärt.
Kram =)
